Idag har jag fått väldigt mycket att tänka på. Både bra och dåliga, seriösa och oseriösa saker.
Därför är jag rädd att detta inlägg kommer bli ytterst svårtydigt.
- Jag förstår inte det här med mig och vilda ponnyhästar! I lördags ramlade jag som sagt av, och idag trodde jag nästan det var dags igen! Jag förstår ingenting. Varför just nu? Är det för att mitt psyke är i nån extrem jävla obalans eller vad? Jag menar, och jag vet att detta kommer låta dumt men det är bara fakta, jag har inte ramlat av en häst sen den där framridningen i tidernas begynnelse. Varför ska då ALLA hästar jag ridit de senaste dagarna ha någon djup önskan om att se mig död?(Ja, jag vet, jag överreagerar. Men det är ju lite festligt)
- Jag förstår inte hur tusan det var tänkt med mig och skolan. Det är uppenbart att vi inte klickar, men ändå måste vårt stormiga förhållande ett och ett halvt år till. Är det bara jag som inser att detta icke är en hållbar relation? Näe, skolan är nog det jag spillt mest tårar över under kortast tid, alla kategorier inräkande.
- Jag förstår inte närvarhur jag ska hinna göra det JAG vill göra. Och det upprör mig!
- Jag förstår inte hur alla mina relationsproblem ska lösas? Det kommer aldrig att gå va? Nej vet ni vad. USCH!
Men jaja, att förstå är inte hela världen. Bara du kan utantill(ett naturmantra, you don't need to get it:P)
Rökelse, Håkan, skolångest here I come!
men.. hejdå!